EU-stöd till Ukraina är rätt

Ukrainas industriproduktion 2007-2009 (feb)

Det förefaller som om EU inte kommer lämna Ukraina i kylan under den pågående ekonomiska krisen, som tidigare befarats. Att göra dessa löften till realitet är helt rätt, något som jag argumenterade för i en artikel i Dagens Industri här, för ett par månader sedan.

Mitt huvudargument för att stödja ett större ekonomiskt område än EU tycker jag kvarstår:

”Kan EU riskera att gamla medlemmar som Grekland ställer in sina betalningar? Säkerligen inte. Men gäller det också för de nya medlemsländerna, som de baltiska staterna, eller för länder bortom EU:s gränser, som Ukraina och Turkiet? …

Historiskt vet vi att den stora depressionen följdes av en återhämtning, men också att Europas fattigaste länder därefter var diktaturer.”

Poängen är givetvis inte att Ukraina är på väg att förvandlas till en diktatur. Poängen är att belysa det faktum att en ekonomisk kris per definition blir en politisk kris. Historiskt har politiska kriser varit mer kostsamma. Enligt ukrainska statistiska myndigheten är industriproduktionen under perioden januari till maj 2009, omkring 68 procent av nivån samma period 2008. Få länder har haft ett så kraftigt fall. Ett berömt citat av Keynes illustrerar vikten av att proaktivt stödja marknaden när den går in i en återvändsgränd.

”Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell us that when the storm is long past, the ocean is flat again.”