Lite mer om den ryska historieförfalskningen

Ett nyligen läckt dokument från ryska vetenskapsakademin kan ge lite mer detaljer kring Medvedevs uppmärksammade lag om att tillsätta en kommission för att utreda ”historieförfalskning” som strider mot ”ryska intressen”.

Valerij Tisjkov, medarbetare vid historisk-filologiska institutionen under ryska vetenskapsakadmin, skrev nyligen följande till flera av landets akademiska institutioner. I brevet kräver han följande:

1) Medarbetare vid olika institutioner ska inom sina kunskapsområden inom tre dagar rapportera listor på ”avslöjade” historieförfalskare.

2) Dessa medarbetare ska förklara vad de har gjort själva för att bekämpa historieförfalskning.

Vidare så breddas Medvedevs dekret om ”falsifieringar av historien” till att också inbegripa en historikers ”införande av historiskt-kulturella koncept” som verkar ”skadligt mot Rysslands intressen”. Det vill säga, alla som utvecklat tankar över huvud taget som kan anses skada ryska intressen ska beivras. Eller så kan man i vart fall tolka brevet.

Dessutom är lagen bisarr, då den ryska federationen inte existerat mer än knappa två årtionden. Är det alltså historieskrivning om denna period som avses, eller är det också sovjetisk historia, samt förrevolutionär historia, som inbegripes? I sådana fall betyder det att dagens ryska regering ser sig som arvtagare till Sovjetunionen, med allt vad det innebär. Det har i sådana fall en hel del implikationer i övrigt…

Den ryska befolkningskrisen: kommunism eller liberalism?

Nyligen uppmärksammades i Ryssland en undersökning som pekade på att alkohol stod för omkring hälften av alla dödsfall för ryska medborgare i åldern 15 till 54 under 1990-talet. Den politiska reaktionen har varit förhållandevis stark, och nu öppnas eventuellt dörren för skattehöjningar på alkohol samt eventuella regleringar på försäljning.

En relaterad fråga som fått mycket uppmärksamhet har varit de ökade dödstalen i Ryssland under 1990-talet. En studie publicerad i den ansedda journalen The Lancet visade att dessa gick att förklara med det sociala kaos och den misär som uppstod när Sovjet kollapsade. Naomi Klein i sin tur drog argumentet till sin spets, och menade att det var resultatet av en planerad ”chockterapi”.

Jeffrey Sachs, en av de ekonomer som målats ut som organisatören av de liberala reformerna, har slagit ifrån sig kritiken, och menar att de ryska befolkningsproblemen hade historiska rötter. Polemiskt kan man alltså bryta ner argumentet i två bestådsdelar, är den ryska befolkningskrisen ett resultat av för mycket kommunism eller för mycket liberalism?

Läsaren får dra sina egna slutsatser. I första diagrammet visas förväntad livslängd för ryska män, åren 1988-95. Det ger vid handen ett kraftigt fall i början av 1990-talet och kan utan vidare ses som en effekt av utvecklingen i landet under liberaliseringen.

Ryska mäns livslängd, 1988 till 1995