Ska Kamprad flytta till Ryssland?

Tummen upp för ryskt snus!

Grundaren och kaptenen av IKEA, Ingvar Kamprad, väckte i förra veckan mycket uppmärksamhet i såväl Sverige som Ryssland med sin kritik mot den ryska byråkratin. Det stämmer säkert allt han säger. Men byråkrati och korruption kan väl inte vara nya problem för grundaren? Han började som bekant är, på grund av korruptionen i Sverige, att resa till öst redan under kommunismtiden då det var trångt med leveranskontrakt i hemlandet.

Den lettiska återvändsgränden: del III

Årets understatement av Riksbankens chef Stefan Ingves?

I Baltikum går det dåligt, oavsett vad som händer på valutasidan, sade riksbankschefen Stefan Ingves när han presenterade årets första rapport om den finansiella stabiliteten.

När bankerna stängde i fredags var det billigaste lånet att få på en månads löptid omkring 30 procent eller mer. I praktiken innebär det att lånemarknaden torkat ihop, och löpande finansiering av företag går in i väggen..

Nedan ett litet diagram jag pusslade ihop (blev lite suddigt i texten av outgrundlig anledning).

Moskva högtidighåller minnet av Michael Jackson

Utanför amerikanska ambassaden i Moskva, söndagen 28 juli, 22.00.

Rysk handelspolitik är svårbegriplig: WTO och statistik

Av jordens stora ekonomier förblir Ryssland det enda land som inte har kommit med i WTO. Landet Kina, världens största kommunistdiktatur, är med. En grundläggande princip med WTO är att reducera antalet faktorer i en handelsrelation mellan två eller flera länder. Ju färre faktorer, desto lägre transkationskostnader och risk. Det är det ekonomiska skälet för att vara med i WTO.

Alla gillar väl WTO?

I veckan som gick proklamerade ryska förhandlare att landets ansökan till WTO ska ske på nya villkor, nämligen som en tullunion tillsammans med Kazakstan och Vitryssland. Alltså, Ryssland ställde vilkoret att alla länderna kommer med tillsammans, eller inget alls. Det intressanta är att ingen förstått att de tre länderna hade en tullunion, inte minst efter att handelsblockader bara dagar tidigare infördes av Moskva mot vitryska matvaror. Så vad händer mannen?

Rysslands problem: Tjinovniki, och inte siloviki?

Västerländsk media intresserar sig mycket för den ryska politikens högsta ledare och deras affärer. I praktiken är det givetvis ingen som riktigt vet några detaljer, men det är alltid spännande att spekulera, och nyheterna förefaller sälja.

Tidningen The Economist, ledd av rysslandskorrespondenten Edward Lucas, är väl kanske de som starkast kritiserat den ryska oligarkins siloviki, eller ”maktens män”. Eftersom svenska ledarskribenter bara läser The Economist som källa till all visdom, har de haft ett visst inflytande även i Sverige.

Det ryska energiberoendet och den ekonomiska krisen

Häromdagen rapporterade flera myndigheter om den ryska ekonomiska utvecklingen under 2009. Nedan går jag igenom några av detaljerna och kommenterar den uppdaterade statistiken.

I grund och botten är den pågående utvecklingen den väntade, alla prognoser skrivs just nu ner för Ryssland något. BNP beräknas att krympa med nästan åtta procent i år, jämfört med 2008.

Vad anbekommer den sociala aspekten rapporterade Världsbanken att andelen ”fattiga” av den ryska befolkningen kommer att öka under 2009, från 13,2 procent till 17,4 procent. Medelklassens andel av befolkningen minskar under samma period från 55,6 procent till 51,2 procent.

Allvetande Putin fläskar till butikschef

Via Kalle Ks utmärkta blogg har vi tidigare kunnat följa premiärminister Putins allsmäktiga uttalanden om bland annat konst. Igår kväll, något utmattad efter en dags arbete, slog jag på TV-kanalen ”Vesti”, som alltid får mig på bra humör.

Vi fick i ett nyhetsinslag följa Putin, flankerad av 5-6 personer hängandes över hans axel, som besökte en mataffär utanför Moskva. Efter att ha konsulterat inköpspriset på fläsk i medhavd lista (!), kommenterade han slagkraftigt att butikens marginal såg ut att vara över 100 procent.

- ”Är 120 rubels påslag en hög marginal”? Frågade den inget ont anande butikschefen Kobaladze, som alltså direkt bekräftade påståendet samt korrigerade Putins siffra något.

Den lettiska återvändsgränden, del II

Utvecklingen i Lettland kommer att bli sämre under en lång tid framöver, om inte nuvarande kursriktning ändras. I detta inlägg utvecklar jag några av de idéer som skisserades här.

Christoph Rosenberg, koordinator vid IMF med ansvar för bland annat de baltiska länderna, pekade nyligen på två faktorer:

1) Lettlands antagna ekonomisk-politiska program är den lettiska regeringens vilja.

2) Lettland har en klar ”exit-strategi”, nämligen inträde i eurozonen inom tre års tid.

Punkt ett är ganska självklar, det är den lettiska regeringen som bestämmer. Punkt två är väsentligt mer problematisk, då den vilar på tanken att Lettland ska uppnå kriterierna inom Maastricht-avtalen.

EU-stöd till Ukraina är rätt

Ukrainas industriproduktion 2007-2009 (feb)

Det förefaller som om EU inte kommer lämna Ukraina i kylan under den pågående ekonomiska krisen, som tidigare befarats. Att göra dessa löften till realitet är helt rätt, något som jag argumenterade för i en artikel i Dagens Industri här, för ett par månader sedan.

En dag att högtidighålla

Det var Friedrich Engels som redan 1892 kommenterade att framtidens krig skulle avgöras på industriell styrka. ”Från det ögonblick krigsföringen blev en del av la grande industrie” så blev industrin som sådan, ”förutan vilken inga av dessa ting kan produceras, en politisk nödvändighet”, skrev han i ett brev. I framtidens krig skulle det bli nödvändigt att mobilisera hela industrin och hela samhället för att förse fronterna.

När Clausewitz formulerade sina tankar om der totale Krieg, var det inte detta han hade i åtanke. Det var istället fältmarskalk Erich von Ludendorff som först använde termen ”det totala kriget” för att begripliggöra första världskriget, den första konflikt som så uppenbart hade avgjorts på ekonomiska grundvalar. Vad tyska generaler då erfor, var hur den tyska arméns skicklighet sakteliga neutraliserades av de allierades högre förmåga att producera stridspjäser och utrustning till sina soldater. De svaga ekonomierna, som Ryssland, Ungern och Osmanska imperiet, kollapsade.